För något år sedan skrev jag ett blogginlägg om skolbibliotekarier. Nedan följer en uppdaterad version.
Förutsättningarna för och utfallen av införande av en-till-en (en dator per elev och lärare) är väldigt olika (se exempelvis Penuel, 2006). Somliga skolor har en långt utvecklad strategi, andra närmar sig projektet på ett närmast ad-hoc artat sätt. En del skolor håller en-till-en inom husets väggar, andra samverkar med så många parter som möjligt utanför skolans ram. Emellertid visar färsk forskning också att skillnaderna är stora inom skolor, vilket är värt att uppmärksamma (se exempelvis Unos Uno årsrapport 2013). Min forskningsöversikt över en-till-en verksamheter och hur de presenteras i peer revieawad forskning (Fleischer, 2013) visar att de projekt som bäst lyckas, är de som engagerar inte bara lärare, utan också näraliggande intressenter. I den här bloggposten vill jag därför peka på att skolbibliotekarier är nyckelpersoner för framgång i en-till-en projekt. Detta av några olika skäl.
Konsten att finna information
Uppenbart är att bibliotekspersonal är proffs på att finna information. Enligt forskningsöversikt om en-till-en verksamhet (Fleischer, 2011) är informationssökning och informationsvärdering alltjämt en av hörnstenarna i en-till-en pedagogiken. Bibliotekarier har en betydande mängd utbildning i dessa frågor, som lärarkåren inte har. Det ligger också i bibliotekariens roll att snabbt kunna värdera nya informationstjänster och att vara nyfikna på dessa – något som lätt springer en med pedagogiska spörsmål upptagen lärarkår förbi. Emot detta kanske någon vill yttra att informationssökning numera är så pass lätt, att lärarna själva bör klara av denna bit. Måhända har informationssökning blivit allt lättare, men kunskaperna hos lärarkåren är minst sagt varierande. Det är uppenbart att de allra flesta lärare klarar av en google-sökning med diverse tillhörande finesser, men hur står det till med sökningar i sociala medier eller i artikeldatabaser? Hur många lärare känner sig bekväma i att söka i Eric eller Academic Search Elite? Bibliotekarien har här också en fördel i det att de har en större överblick över ämnesområden och resurser än vad lärare möjligen kan ha. Ingen skugga faller här över lärarens kompetens – men för just detta ändamål är lärarutbildningen helt enkelt inte tillräckligt utvecklad, och därmed inte heller lärarnas kompetens.
Källkritik
Ett annat tungt vägande skäl att låta bibliotekarier komma in tidigt i processen, redan innan datorerna är på plats, är att eleverna får ett mognare förhållande till källkritik och ett bredare spektrum av sökbeteenden. Forskning visar (ex Warschauer, 2007) att skolklasser som blivit undervisade i informationssökning och informationsvärdering av bibliotekspersonal 2 år innan datorer delats ut i en-till-en verksamheter med van hand söker i forskningsdatabaser, emedan andra jämngamla elever, utan denna träning, nöjer sig med sökningar i Bing och Google.
Relationer till omvärlden
Ett tredje argument för att skolbibliotekarier är nyckelpersoner i en-till-en projekt, är att framgångsrika en-till-en projekt involverar intressenter från omvärlden (Fleischer, 2011). Här menar jag att bibliotekarierna kan utgöra en verklig resurs i sin möjlighet att närma sig föräldrarnas vuxenliv på ett helt annat sätt än lärarna. Lärarna förutsätts ju ha fokus på barnen (med all rätt, vilket blir en självuppfyllande profetia). Bibliotekarierna däremot, kan fokusera på träning och utbildning av både elever och föräldrar, utifrån de intressen som både förälder och barn har. Detta leder i sin tur till (Warschauer, 2007) ett större föräldrarengagemang i elevernas skolgång, vilket påverkar utfall av en-till-en projekt positivt. När föräldrarna är involverade i en-till-en projekt, exempelvis genom tematiska seminarier/utbildningar som bibliotekspersonal håller i, ökar också möjligheterna att föräldrarnas kontaktnät lockas in och blir en resurs i en-till-en verksamheter.
Medie- och Informationskunnighet (MIK)
Unescos ramverk kring medie- och informationskunnighet är av central betydelse för skolbibliotekarierna. I MIK räknas ett antal förmågor upp som centrala, exempelvis: Att definiera och söka information, beskriva informationsbehov, bedöma information, sortera information, använda information på ett etiskt hållbart sätt, förmedla information, använda IKT-färdigheter för att processa information, förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle, veta förutsättningar för medier för att de skall kunna fylla sina funktioner, kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktion, förmåga att använda medier som stöd i demokratiskt uttryck, att använda färdigheter som krävs för att producera eget medieinnehåll. Jag menar att skolbibliotekarierna blir en självklar resurs i skolan, inte skilt från undervisningen utan en resurs i undervisningssituationen. Om MIK skall tas på allvar, är skolbibliotekarien ett lika självklart inslag i klassrummet som läraren själv.
En förändrad lärarroll
Lärare förväntas också i allt högre utsträckning kunna anpassa sig och ta till sig användning av IKT för att distribuera material, för att stödja lärande och för att genomföra bedömningar. De förväntas kunna samverka med andra lärare både inom och utom skin skola och använda digitala verktyg på ett otvunget sätt. De förväntas också kunna guida och hjälpa till även med verktyg de själva inte använder, vilket kräver ett förändrat förhållningssätt till tekniken. Vidare ställer också elever och föräldrar krav på lärarnas tillgänglighet och vilja att kommunicera via sociala nätverk, organisera och distribuera information och att ge stöd i det dagliga arbetet i skolan. Jag menar att skolbibliotekarierna utgör en utmärkt resurs för att vara mentorer till lärarkåren i dessa frågor.
Digital jämlikhet
Till sist spelar skolbibliotekarier och skolbiblioteket som plats en betydande demokratisk roll. Forskning visar (Samuelsson, 2014) att även om tillgången till datorer är hög är förutsättningarna att använda dem på ett fruktbart sätt olika. Exempelvis kan nämnas eleven som fått en egen dator i skolan men som inte har ett trådlöst nätverk hemma, helt enkelt därför att föräldrarna inte har råd med en router. Det finns elever som i sig tycker att det flippade klassrummet är en fantastisk idé, men som inte kan få studiero hemma att titta på föreläsningen. En sådan verklighet finns, och skolan får aldrig blunda för sitt uppdrag att ge alla elever samma möjligheter. Skolbiblioteken (och personalen däri) utgör en viktig arena för att jämna ut digitala ojämlikheter genom att erbjuda en fysisk plats att ägna sig åt flippade föreläsningar och annat på en plats där de dessutom kan få ett utomordentligt stöd i sina studier.
Till sist
Nå, någon tycker kanske att det är att tafsa på lärarkårens domäner att låta skolbibliotekarier bli nyckelpersoner i en-till-en projekt. Well, det finns ingen yrkesgrupp som är så bra på ”läreriet” som just lärarna. Vi har i Sverige en mycket skicklig lärarkår, som alltjämt skall fortsätta låta den pedagogiska blicken svepa över allt som rör lärandet. Dock visar forskningen att lärarna tyvärr inte ensamma förmår att få en-till-en verksamheter att bli framgångsrika, hur fantastiska eldsjälar de än är. Det krävs mer. Det krävs begåvade träningsprogram, det krävs väl utformade strategier och policies för skolverksamheten och det krävs väl utvecklade kontakter med det omgivande samhället. Det förutsätts att skolan verkar för digital jämlikhet och att man arbetar aktivt för en ökad medie- och informationskunnighet både hos elever och lärare. I termer av detta är skolbibliotekarier nyckelpersoner i en-till-en projekt.
Referenser
Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping University, Jönköping.
Jenkins, H. & ebrary Inc. (2006). Fans, bloggers, and gamers [Electronic resource] exploring participatory culture. New York: New York University Press.
Penuel, W. R. (2006). Implementation and Effects of One-to-One Computing Initiatives: A Research Synthesis. Journal of Research on Technology in Education, 38(3), 329-348.
Samuelsson, U. (2014). Digital ojämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Jönköping University, Jönköping.
Warschauer, M. (2007). Information Literacy in the Laptop Classroom. Teachers College Record, 109(11), 2511-2540.
Skolbibliotekarier, med en proffessionalitet inriktad mot de viktiga MIK färdigheterna är en resurs för i synnerhet grundskolorna, som många gånger blir förbisedd. Bilden är mångfacetterad beroende på dels traditionellt inriktat biblioteksarbete hos skolbibliotekarierna själva men också bristande kunskap hos både rektorer o lärare om denna kompetensresurs. Tyvärr ser jag att fokus ofta alltför mycket förskjuts till den traditionella rollen hos bibliotekarien; förmågan att söka information. En roll i dag som borde vara minst lika viktig för skolbibliotekarer är att lära eleverna använda IKT-färdigheter för att processa information. Skolbibliotekarien måste idag därför höja ribban för sin proffessionalitet och bli aktiv i sin egen kontinuerliga fortbildning när det gäller digitala verktyg som redskap i ett processande av elevers egen informationspridning och presenterande av egen förvärvad kunskap. Skolbibliotekarien har en viktig uppgift att visa eleverna på en bredd av olika typer av sätt att producera egen information, så att eleverna får ett förhållningssätt till ny teknik som innebär ett nyfiket och orädd inställning till nya verktyg för kommunikation och presentation i ett lärande samhälle.
/ Monica Ehrenstråle – Skolbibliotekarie